Fotoutbildning på Munkebäcksgymnasiet, Göteborg
Innehållsförteckning
- Introduktion/allmän översikt
- Fotografisk Bild A
- Fotografisk Bild B
- Fotografisk Bild/Estetiskt val
Övningsexempel från olika Fotografiska kurser
Introduktion/allmän översikt
- Fotografisk utbildning inom Medieprogrammet, Göteborg
Medieteknik
Period 1, år 1, ca. 15 timmarKursen skall ge grundläggande kunskaper om utvecklingen inom medieteknikområdet. Den skall ge kunskaper om produktionsprocessens olika led samt praktiska erfarenheter av teknik inom medieområdet.
Inom foto gäller: Från idé till färdig produkt. Planering, fotografering, framkallning av film, kopiering, retuschering, montering. Två uppgifter skall färdigställas.Medieformer och medieutryck
Period 2-4, år 1, ca 25 timmar.Kursen skall konkretisera begrepp som färg, form, material och uttryck. Kursen skall ge teoretiska och praktiska kunskaper om mediernas uttrycksformer. Den skall öka medvetenheten om formens betydelse och ge möjligheter att utveckla förmågan till kreativt skapande.
Inom foto gäller: Att utveckla kameratekniken för svart-vit foto.
Att berätta med bilder, olika utsnitt, perspektiv, rörelse i stillbild, skärpedjup, bildbeskärning.
Utveckla mörkrumsarbete, filmframkallning.Foto A
År 2, ca 70 timmarKursen skall ge utvidgade teoretiska kunskaper om och praktiska färdigheter i olika typer av fotografiskt bildarbete. Kursen skall ge fördjupade kunskaper och erfarenheter av den teknik som används, och utveckla förmågan till kreativt bildskapande.
Efter genomgången kurs skall eleven ha utvecklat sina färdigheter i fotografering och mörkrumsteknik. Under denna kurs kommer även bildens språk och uttrycksmöjligheter att analyseras.
Moderna elektroniska kameror, storbildskameror, studioarbete, dokumentärfotografering i svart-vitt.Foto B
År 3, ca 70 timmarVi fortsätter att utveckla och fördjupa kunnandet inom fotografi och mörkrumsarbete. Vi kommer att jobba med pressbilder, informationsbilder, reklam-, dokumentär-, natur- och porträttbilder.
Avancerad ljussättning i studio, färgfoto, bildspelsteknik och multimedia. Efter genomgången kurs skall eleven kunna bedömma kostnaden för en medieproduktion, känna till upphovsrättsbestämmelser.
Under år två och tre ingår även arbetsplatsförlagd utbildning.
Fotografisk Bild A
Kursen Fotografisk bild A är i sin nuvarande form en självständig, valbar kurs under medieprogrammets andra år.
Kursen är utlagd på 120 timmar. Dessa timmar fördelar sig som 48 timmar APU och 72 timmar undervisning på skolan.
Till sin idé skall kursen vara en fortsättning på och fördjupning av Fotografisk bild Grund, som eleven tidigare studerat under medieprogrammets första år. Kursen skall ge utvidgade kunskaper om och praktiska färdigheter i olika typer av fotografiskt bildarbete.
Kursen skall ge fördjupade kunskaper och erfarenheter av den teknik som används, och utveckla förmågan till kreativt skapande.
Efter genomgången kurs skall eleven ha utvecklat sina färdigheter i fotografering och mörkrumsteknik. Under kursen kommer även bildens språk- och uttrycksmöjligheter att analyseras.
Moderna elektroniska kameror, kameror i mellanformat, studioarbete, dokumentärfotografering i svart-vitt.
Arbetsmiljö och kemi, fysik och optik ingår som integrerade moment under kursen. Till varje laboration ingår ett visst antal arbetsblad.
Vi har valt att som betygskriterier ha följande skala:
Godkänt; Deltagit i teoretiska och praktiska övningar. Godkänt prov.
Väl godkänt; Deltagit i teoretiska genomgångar, utfört praktiska övningar med kvalitativ god standard. Arbetsuppgifterna har genomförts med god självständighet och förståelse.Eleven tar eghna initiativ, har gott ordningssinne. Har avlagt ett väl g odkänt prov.
Mycket väl godkänt; Deltagit i teoretiska genomgångar, utfört praktiska övningar med kvalitativt mycket god standard. Arbetsuppgifterna har genomförts på ett medvetet, självständigt sätt. Eleven tar egna initiativ i uppgifternas genomförande, från planering till det färdiga resultatet. Eleven har gott ordningssinne. Har avlagt ett mycket väl godkänt prov.Teoretiska moment
Fotografisk historia
Bilden som vapen och information
Kamerateknik
Exponeringsteknik, bländare, filmkänslighet, skärpeinställning, brännviddsteori, manuell exponeringsmätning, blixtfotografering, olika kameratyper; Nikon FM2, Nikon F90, Mamaiya 645.Komposition:
För-, mellan- och bakgrund, ljus och skugga, gestaltlagarna.Fotografisk kemi och miljö:
God mörkrumsmiljö, kemikaliehantering, rutiner vid städning av mörkrum.
Allergier och andra yrkessjukdommar.
Filmens uppbyggnad, framkallare och fix.Praktiska moment:
Arbetsuppgift 1: Tema skärpedjup, grupparbete.
Att fotografera kontrasten stad och land. Använda kompositionen: För- mellan- och bakgrund. Stort skärpedjup - litet skärpedjup. Analys av bilderna.Arbetsuppgift 2: Gradationer genom filter, grupparbete.
Kopiera tre bilder utifrån tre negativ. De tre negativen är normal-, under- och överexponerat. Sträva efter att få identiska gråtoner. Redovisning inför grupp.Arbetsuppgift 3: Framkallningsövning, grupparbete.
Framkalla normalt exponerade nagativ med varierande tid, rörelse, temperatur och pressning. Redovisning inför grupp.Arbetsuppgift 4: Tema brännvidd, grupparbete.
Fotrografera två exempel med ändring av brännvidd. Analys av bilderna, utställning.Arbetsuppgift 5: Tema dokumentär
Att skildra en arbetsplats i bild. Eleven väljer själv motiv. Fri redovisning.Arbetsuppgift 6: Studioporträtt, grupparbete.
Med mellanformatskamera, blixt, studio, porträttera en kamrat. Kontaktkopia.Arbetsuppgift 7: Studioporträtt, enskilt eller i grupp. Analys av bilderna.
Arbetsuppgift 8: Stilleben. Blixt eller naturligt ljus. Analys av bilderna.
Skriftligt prov.
Kurslitteratur:
Arbetsblad
Svartvit fotografi, Nils Holm och Rune Jonsson
Fotografisk Bild B
Fotografisk Bild/Estetiskt val
Fotografisk bild/Estetiskt val Kursen Fotografisk bild/Estetiskt val är i sin nuvarande form en självständig, valbar kurs utan förkunskaper.
Kursen är utlagd på 30 timmar. I kursen ingår både yeori och praktik. Tonvikten är lagd på ett estetiskt resonemang om bildens känsla och värde.
Stämning-Känsla-Bild
Alla bilder vi ser, vare sig bilden är i en tidning, reklampelare eller på TV, förmedlar någon form av känsla. Vi kan bli känslomässigt berörda, mer eller mindre.
Vissa bilder upplevs hotfulla -- andra fyllda med lärlek. Ett barn som skrattar ger oss glädjekänslor, ett barn som gråter gör oss ledsna. Detta är tydliga konkreta associationer. Tårar är tecken på sorg, smärta. Skratt visar glädje och lycka.
Men vi kan också uppleva olika känslor utifrån bilder som inte är lika tydliga som i exemplet ovan. En bild som innehåller spetsiga, vassa mörka former och ytor upplevs för det mesta som hotfullt och aggresivt. Mjuka, luddiga, ljusa former och ytor upplev s som positivt och angenämnt. Tänk bara på hur vi traditionsenligt klär oss vid bröllop och begravning.Uppgift 1. Din första arbetsuppgift består i att klippa bilder ur tidningar. Bilder som förmedlar känslor som Du tycker är tydliga. Fem olika bilder - fem olika känslor. Montera upp bilderna i en mapp och skriv den känsla som Du tycker bilden förmedlar.
Uppgift 2.
Din andra uppgift är att med kameran fotografera en känslostämning. Du väljer själv om motivet skall vara tydligt (typ skrattande barn) eller om motivet skall bygga på former och ljusspel.
ExempelUppgift 3.
Den tredje uppgiften består i att skriva en historia kring en bild. Du får en tidningsbild utan text, Du skall sätta ord till bilden.
Börja denna uppgift med att tolka bilden. Var befinner man sig geografiskt? Tidsmässigt? Socialt? Ålder, kön, fattig eller rik? När man letar efter dessa faktorer strävar man efter att vara objektiv. Gör sen en känslomässig analys. Leta efter faktorer som glädje, ledsamhet osv. Kanske strålar bilden av ensamhet? Hängivenhet? Hotfullhet? Dessa faktorer blir dina subjektiva värderingar. Med dessa objektiva och subjektiva fakta i botten skriver Du sen din historia.
ExempelKurslitteratur:
Kompendie, arbetsblad 1 - 4Betygskriterier:
Godkänt: Eleven har deltagit i teoretiska lektioner och utfört praktiska uppgifter.
Väl godkänt: Eleven har deltagit i teoretiska lektioner och utfört praktiska övningar med ett gott resultat. Eleven kan också presentera sina arbetsuppgifter på ett medvetet sätt.
Mycket väl godkänt: Med engagemang deltagit i teoretiska lektioner och utfört praktiska övningar på ett målmedvetet sätt. Kan lösa arbetsuppgifterna på ett självständigt och medvetet vis. Enter your text here...
[ Frågor & Svar - Arbetsplaner - Att jobba med projekt - Medieprogram i Sverige - Skolverket Informerar - Nätverk "Väst" ]